Beccas perspektiv

Jag hade sprungit hem och slängt mig i sängen med datorn i famnen. Där sökte jag på fan bloggar och fick reda på att killarna kom hit idag och skulle ha 4 konserter här i Sverige. 

Det ringde på mobilen och jag sträckte mig efter den och svarade.

"Becca! Vart är du?"

"Jag är hemma, vart är du?"

"Påväg hem till dig nu! Ses om en kvart!"

"Okej, du måste berätta allt sen" sa jag och la på. 

Jag loggade in på twitter för första gången på två månader. Jag hade slutat logga in på den när en massa fans hade skrivit riktigt elaka saker till mig. Att jag inte var värd Louis, att de skulle döda mig, att jag krossade hans hjärta och så...

Jag hade fortfarande väldigt många hatmeddelande. Jag såg att Louis hade twittrat för ungefär 5 minuter sen.

"What have i done?, i don't derserve you but i'll have to fix this"  hade han skrivit.

Kunde det vara mig han menade? Jag orkade inte tänka på det och loggade ut från twitter. 

Det knackade på dörren och någon kom inspringandes in på mitt rum.

Det var Becca, hon hade gråtit, det såg man tydligt.

Jag sa inte så mycket utan gick fram för att krama om henne. 

"Berätta allt" sa jag och vi satte oss i sängen.

Hon började berätta allt från början.

"Var det okej att jag berättade om Adam?"

"Ja..."

"Jag tyckte dem borde veta hur jävla fel dem gjorde..."

"Jo, men kan vi inte tänka på något annat nu? typ gå till stranden?" sa jag.

"Till stranden? Det är november om du har glömt? haha"

"Jo, jag vet men jag tänkte inte direkt att vi skulle bada! haha kom så går vi!"

Vi hoppade på en buss som åkte lite utanför Stockholm.

Vi satte oss på stranden och snackade. Jag satte på låten Turn up the music - Chris Brown och vi började dansa.

Jag hade glömt bort killarna för stunden och var faktiskt glad över det. Men det ändrades snabbt då min mobil ringde, det var Louis. 

Jag och Svea stod bara och stirrade på varandra. 

"Jag tänker inte svara"

"Han är inte värd dig"

Jag log mot henne, Svea var en sån fantastisk vän. 

Jag lät mobilen ringa men stängde av ljudet. Vi satte oss ner och började  prata istället.

Louis perspektiv

Efter att Svea hade sprungit ifrån oss så fattade vi vilka idioter vi hade varit. Vi gick tillbaka till hotellet eftersom vi kunde inte stå här med en massa fans runtom oss. 

När vi kom in i hotellet så gick alla in i Nialls rum.

"What have we done?" sa jag och började gråta.

"We're the worst friends someone ever could have" sa Liam. 

"I'm going to call Becca" sa jag och gick ut ur Nialls hotellrum och började gå mot mitt.

Nu har jag legat på hotellrummet och ringt efter henne i säkert en timme, men jag tänkte inte sluta ringa heller. Om jag bara visste vart hon bodde så visste jag vart jag skulle vara nu men tyvärr så gör jag ju inte det...

Beccas perspektiv

Vi satt nu på bussen tillbaka mot centrum. När vi kom till centrum så skulle vi ta tunnelbanan tillbaka hemåt. 

"Louis slutar inte ringa..."

"Vad ska du göra?"

"Jag tror jag ska träffa honom, jag klarar inte av att han ska ringa hela tiden... Jag måste säga till honom att det är slut, att det inte kommer att bli vi" sa jag och en tår rann ner längs min kind.

Becca kramade om mig.

"Är du säker på att det är vad du vill?"

Jag nickade. 

Det började ringa ännu än gång... Louis... Jag svarade.

"Finally you're answering, i...."

"Meet me where we met before in fifteen minutes" sa jag och la på.

"Vill du att jag ska...?"

"Nej, åk hem" sa jag till Svea och hon nickade.

När bussen stannade så hoppade vi av och jag kramade om Svea och vi gick åt olika håll. 

Jag började gå mot stället vi möttes vid förut...

Där stod han, jag var inte säker på om han hade sett mig än så jag började gå mot hans håll. Nu såg han mig och började springa fram mot mig. 

Han försökte krama om mig men jag stoppade honom. Han hade gråtit, det såg man tydligt.

"Don't..."

"Becca, i'm so sorry, i didn't know"

"I know you didn't know but i was going to tell you, right... and you left me alone in a hotelroom in Spain"

Det rann en tår längs hans kind.

"You ignored me, and i can't handle it when you're calling me so can you please stop it?" sa jag och nu var det min tur att gråta. 

"If that's what you want but i still have feelings for you... i just want you to know that"

"Louis, he was my brother! You can't come here and say that you're sorry and that you have feelings for me! Did you thought that i was going to say that it's okey?! Because i'm not! I loved him more than everything! Do you know how hard it is for me to even look in the mirror?!" 

Han svarade inte och jag började springa därifrån. Jag sprang mot kyrkogården och lät tårarna falla... 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Roligare att skriva när det händer lite! :)

xx Hannah

 

SiRl

2 mars 2012 20:04

Grymt bra som alltid ;)!!!

http://lassnacks.bloggplatsen.se

Hannah Carlsson

2 mars 2012 20:43

tack, blir superglad av sånna här kommentarer! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Chelseas perspektiv Jag vaknade upp i mitt rum, liggandes i Louis famn... vänta? Louis famn? Jag spelade upp gårdagen i huvudet och fick en konstig känsla inombords. Jag struntade i det och krånglade mig ur Louis grepp och gick sedan ner till kök...

När vi kom hem, hälsade jag på Jay och gick sedan direkt upp till Alex.  Han låg med armarna ovanför huvudet och hade munnen vidöppen. Jag gick fram till honom och gav han en puss på kinden. "You really love him" hörde jag någon säga, och vände m...

Jag och Harry hade nu vart här i ungefär 2 timmar. Det var sjukt skönt att bara "hänga".  Helt plötsligt började Harry sjunga.    I'm at a payphone, tryin' to call home   Direkt efter första meningen, fattade jag vilken låt det var, så jag ...

hej, jag har tagit en bloggpaus som ni kanske märkt...  det är sjukt mycket i skolan, dessutom händer det lite problem i vardagen som gör att jag prioriterar andra saker före bloggen. Hoppas ni förstår min situation..   xx Hannah ...

Vi gick in till köket där Jay fortfarande satt. Jag öppnade frysen och letade efter glass. Vi hade självklart ingen så jag bestämde mig för att köpa någon.  "I'm going to the supermarket" sa jag och gick mot ytterdörren. Jag satte på mig mina sko...