Vi gick tillbaka till killarna och jag började bli riktigt nervös. Nervös över deras reaktion antagligen.

När vi kom in så satt killarna bara och kollade på mig. Dom satt så ett tag.

"You really need to do something with that voice, you can't hide it" började Niall.

"Yeah, you could earn a lot of money with that voice!" sa Liam.

Jag log.

"Thanks guys, it means a lot"

"Hey, guys, have you forgot? We were going to Milkshake City, right?" sa jag sedan.

Killarna nickade och blev sitt vanliga beteende igen. Jag gick fram till datorn och stängde av den.

Jag tog tag i mina kryckor och började hoppa mot ytterdörren. Jag satte på mig en kofta och tog min väska.

"I think i have a problem" sa jag till Zayn som stod närmast.

"What is it?"

"My shoe doesn't fit anymore"

"Haha, ofcourse it doesn't, skip a shoe on your foot!"

"Haha sure"

Vi gick sedan mot bilen, eller ja, jag hoppade ju... Louis satte sig framför ratten och Harry satte sig bredvid honom. Jag satt i Harrys knä där fram eftersom Zayn, Liam och Niall satt ihoptryckta där bak. Killarna där bak fick ha mina kryckor i sina knän.

Vi parkerade och började gå mot Milkshake City.

På vägen dit så hade det kommit rätt så många fans som ville ta kort med killarna, jag kände mig mest obekväm. 

"Who is she?" Hörde jag dom fråga killarna. 

"She's our friend"

"Well, how did you meet her?", det var lite kul faktiskt eftersom jag stod ju bredvid killarna men dom frågade killarna istället för mig. 

"She is our neighbor"

"Okey" 

Nu kom det fram en liten tjej och började prata med mig, hon var kanske 7 år.

"Hi"

"Hello sweetie"

"What happened to your leg?"

Jag kollade mot killarna, jag visste inte om jag skulle säga eller inte, så Harry svarade åt mig.

"Well, there was a fan who attacked her"

"What?, i feel sorry for you"

Jag log mot henne. 

"Thank you"

Det hade nu blivit fler och fler som pratade med mig och andra stod och pratade med killarna. Louis stod med mig hela tiden, det verkade som att han inte ville att det som hände på stranden skulle upprepas.

"So, are you two a couple?" frågade en tjej i våran ålder.

"No, we're just friends"

"Oh, i think you two should be a couple"

Jag skrattade lite åt det för jag menar, det lät ju lite roligt? En främmande människa kommer fram till en och säger att dom tycker att man passar ihop med sin kompis som står bredvid.

Louis hade också skrattat lite.

Det slutade med att jag tog en bild på henne och Louis innan vi fortsatte mot Milkshake City.

"So what do you think about our fans?" frågade Niall.

"First i thought they all was crazy but now they seem nice"

"Yeah, not everyone is like her on the beach, not many accually"

Jag log mot Niall när han sa det och vi gick nu in i Milkshake City.

Jag bad Harry beställa åt mig och sedan gick jag och satte mig vid ett bord. 

Jag hörde hur några tjejer fnissade bakom mig och jag antog att dom var One Direction fans.

Dom kom fram till mig.

"Hello, are you Becca, the girl who is hanging out with One Direction?"

"Yes, that's me" svarade jag lite osäkert eftersom det hade ju inte gått så bra förra gången kan jag säga.

Jag kollade bort mot killarna och Louis kollade mot mig, jag nickade mot honom som ett tecken på att det var okej.

Tjejerna visade sig vara jätte trevliga, vi satt och pratade lite och dom blev helt hysteriska när dom såg att One Direction faktiskt var här inne och kom och gick mot oss. 

Jag skrattade lite och presenterade dom.

"Guys, this is Melanie and Emma"

Dom fnissade och kunde inte sluta stirra på killarna.

"Hi girls! Do you want a picture?" frågade Liam och dom nickade.

Dom tog varsitt kort med alla killarna och turades om att ta kort. Jag ställde upp och tog ett kort på allihopa sen. 

Efter att tjejerna hade tagit kort med killarna så gick dom och satte sig på sina platser igen, dom småskrek fortfarande. 

"Haha, is it allways like that?"

"Yeah, but we like it"

"I see why, some of them are really nice!"

Killarna log åt mig när dom märkte att jag gillade deras fans.

Vi satt och pratade och skrattade i ungefär en timme. 

"So, can't we go home now? My hands are killing me!" 

Jag kollade ner på händerna och jag hade fått stora blåsor från kryckorna.

"Sure!"

Vi gick mot parkeringen när det kom en massa paparazzi och började ta kort på oss. Endel kom riktigt nära och började ta kort på mig. Det började bli riktigt obehagligt. Louis höll om mig och ledde mig mot bilen, han såg på mig att jag såg osäker ut. 

"Wow, that was crazy?"

Killarna skrattade åt min reaktion.

"But now the rumors are gonna start!" sa Harry.

"What?" jag kollade på Harry och fattade inte vad han menade...

"Yes, there are alot of pictures when Louis helped you and the press are gonna write stuff about you two dating"

"But we don't?"

"I know, but they want a good story"

"Haha, crazy"

 Efter ungefär en kvart så var vi tillbaka igen och jag gick upp mot "mitt" rum, jag hade lagt mobilen på sängen och glömt den där.

3 missade samtal från Svea. Jag ringde upp henne direkt.

"Hallå?"

"Hej Svea, förlåt att jag inte svarade men jag var ute och jag glömde mobilen"

"Haha, det är lugnt, tänkte bara höra ifall du kommer ihåg att hämta mig imorgon?"

"Klart jag kommer ihåg, hur skulle jag kunna glömma?"

"Hihi, bra! Men tagga shoppa imån då?!"

"Jo... jag tror inte riktigt det blir så..."

"Vad menar du?"

Jag började berätta hela grejen från början en gång till...

"Men hur går det med benet då?"

"Det går bra med benet men det blir ännu bättre när jag får ta av "pjäxan"!"

"Haha jo jag förstår det men när får du ta av den då?"

"Nån dag nästa vecka" 

"Toppen, då kan vi ju hitta på något utan den där "pjäxan" också då!"

"Självklart"

Vi satt och pratade i ungefär 20 minuter och sen la vi på. 

Jag gick ner till killarna som hade börjat se på nya klipp när jag sjunger igen.

"Seriously guys! Can you stop watch those?"

"No, and we're serious about you getting a career!"

"Like that would happen, it's not like i get a career that easy, and i don't even think i have the nervs to stand on stage"

"Well, it's amazing to stand on stage, it feels like you are on the top of the world!" sa Niall och de andra höll med.

Jag försökte snabbt byta samtalsämne.

"So, are you hungry? I think it's my turn to cook something"

"Finally!, I want köttbullar again" skrek Niall.

"But don't you dear change the subbject!"

"Well, i guess that subbject is allready gone!" Jag log mot Harry som inte ville ge sig. 

"Chop chop! Start making köttbullar!"

Jag började skratta åt Niall som verkligen inte kunde vänta. 

"Wait, you guys don't have any köttbullar, i'll go to my place..."

"Sure, we'll wait here!"

Louis perspektiv

När Becca hade gått så började vi prata om hennes sångröst igen.

"Guys i have a idea!..."

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

det kommer mer imorgon! 

xx Hannah

Jag vaknade av att 5 galna killar hoppade och skrek på min säng.

"It's breakfast time! Get up sleepy head!"

"What time is it?"

"10.30"

Jag svarade inte på det utan la bara kudden över huvudet. Halv elva på ett sommarlov, jag kunde väl få sova lite längre va?

Killarna kastade sig på mig och nu låg alla i en hög ovanpå mig.

"Come on guys, let me sleep"

"No! Get up!"

"Fine"

Killarna var nöjda med svaret och fortsatte springa ner för trappan och jag hörde massa ljud nerifrån.

Äntligen borta...

Jag la mig ner på sängen igen och somnade om.

Nialls perspektiv

"Guys, i bet she is sleeping again!"

"She pranked us!" skrek Zayn.

Vi alla började ännu än gång att springa upp för trappan igen.

Beccas perspektiv

Inte nu igen... Jag hade precis somnat. Jag hörde hur killarna hade börjat springa upp för trappan igen... 

Jag drog täcket över huvudet och hoppades att det skulle hjälpa, dum som man är. 

Denna gången satte sig Harry på mig och började kittla mig istället.

"Harry stop it! it tickles!"

"Well, that's the point!"

"Harry!" 

Dom andra hade också börjat kittla mig nu.

"Say "One Direction is the best boy band ever!" " sa Louis.

"Okey, okey!"

Dom hade nu slutat kittla mig och väntade på att jag skulle säga något.

"Well, later" 

Jag vände mig hastigt så att Harry hamnade på andra sidan av min säng och jag reste mig upp. Jag kunde verkligen inte sluta skratta nu.

Louis lyfte upp mig och var påväg mot poolen.

"Louis! NO!"

Han log bara.

"Louis, seriosly, i can't swim with that thing on my foot!"

Han reagerade inte utan kastade ner mig i poolen. "Pjäxan" var så tung så den gjorde att jag inte kunde hålla mig över vattenytan. 

Louis verkade ändå ha hört vad jag sagt eftersom han dök snabbt ner i poolen och drog upp mig. 

Jag satte mig upp och hostade bara lite lätt.

"I'm so sorry! I forgot! I'm really sorry!"

"I'm fine" Jag log mot honom och han verkade få skuldkänslor eftersom han fick inte fram ett riktigt leende.

"Becca! Are you allright?" Killarna kom utspringandes, de hade tydligen sett vad som hade hänt. 

"Yeah, i'm okey! Let's eat breakfast!"

Jag försökte lätta på stämningen och Niall, Liam, Zayn och Harry gick tillbaka in i huset.

"I'm fine, i really am!" sa jag till Louis.

"Are you sure?, i'm so sorry! I didn't mean to!"

"I'm definently sure, and i know you didn't mean to!"

Nu log han ett riktigt leende och jag log tillbaka. 

"Let's go inside and change clothes?"

Han nickade och vi gick in, väldigt sakta eftersom jag inte hade kryckorna med mig. 

"So what are we doing today?", frågade Liam

"Can't we go to Milkshake City or somewhere?" frågade jag och killarna verkade verkligen gilla idén. 

"Yeah! We haven't been there in like forever!"

Jag log och började gå upp för trappan. Louis som också skulle gå upp för trappan och byta om lyfte upp mig och började gå upp.

"Thanks"

Han log som svar och släppte ner mig utanför min dörr.

Jag tog av mig kläderna och stod nu bara i trosor och bh. Louis öppnade dörren.

"Are you coming? Oops! i'm sorry!" Han stängde dörren och jag började skratta. 

Haha, han tänkte nog inte på att det tar längre tid för mig att byta om nu när jag har en "pjäxa" på benet.

Jag satte på mig ett par jeansshorts och en vit blus. 

När jag kom utanför dörren så såg jag att Louis inte var utanför.

Jag gick ner och när jag kom in i köket möttes jag av Louis blick jag båda började skratta. Ingen fattade någonting men vi två kunde inte sluta skratta. 

"What's so funny?" sa Harry.

"Haha, Louis, haha, went in to my room when i was changing! haha!" 

"Way to go Boobear!" Jag började skratta igen. 

Efter ett tag satt alla och åt frukost. Ägg och bacon... Riktigt gott måste jag säga!

"Well, do you guys know what Becca has on her computer?" sa Louis helt plötsligt.

"No, BooBear!" Alla började skratta när jag sa BooBear.

"Come on guys! If you didn't said BooBear she wouldn't know!"

Nu skrattade alla igen och jag hoppades alla hade glömt vad Louis sa om min dator. Men ifall att så tänkte jag gå upp och lägga ett lösenord över den mappen med.

"I'm coming soon"

"No! I'm taking your computer, not you!"

"No way!, Louis you can't!"

"Well i'm going to!"

Louis hade sprungit upp och tagit min dator, han kom ner lika snabbt!

"What is it Louis?" frågade Niall riktigt nyfiken.

"Videos when Becca is playing the guitarr!"

"Oh i want to see!" nästan skrek Niall.

"No you don't"

"Come on Becca!"

Dom hittade snabbt videorna och började spela upp den första. Jag gömde ansiktet i händerna för jag tyckte detta var så sjukt pinsamt. 

Nu spelade dom upp när jag började spela på Breakeven, Dom skulle snart få en chock när dom hörde mig sjunga också. 

"Guys, now you heard a bit now we could turn that thing down" försökte jag innan jag hade börjat sjunga i klippet men dom ville inte ge sig. 

Där började jag sjunga och jag kände vilken panik jag hade, om jag inte hade den där saken på mitt ben så hade jag sprungit fram till dom och stängt av datorn. 

I'm still alive but i'm barely breathing

Just praying to a god that i don't believe in

Cos' i got time while he got freedom

Cos' when a heart breaks no it don't breakeven...

Killarna satt helt inne i klippet. Medan dom satt och glodde hade jag gått ut till altanen. Jag satte mig där och försökte tänka på allt annat än Adam. Jag ville verkligen inte gråta, speciellt inte framför killarna. 

Jag gick över till min tomt och gick in i huset. Där la jag mig i min säng och jag kände hur en tår rann längs kinden.

"Becca? Are you here?" Det var Louis.

Jag torkade bort tåren och man såg inte att jag hade gråtit.

"Yeah, i'm up here"

Louis började komma upp. 

"Why did you left?"

"Well, i don't know, i guess i didn't want you guys to laugh at me"

"Why would we?"

"Because i'm a bad singer?"

"You really think that?"

Egentligen tyckte jag inte det men det var den enda anledningen jag kom på med tanke på att jag inte ville berätta för dom om Adam. 

Jag svarade inte på hans fråga.

"Well, Becca, you sing amazing! Me and the guys got goosebumps!

"Really?"

"Yeah, why haven't you told us that you sing?"

"I don't know" sa jag och tittade ner i täcket.

Vi gick tillbaka mot killarnas hus och jag var verkligen nervös över vad killarna skulle säga...

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

så, det har blivit rätt så långa kapitel nu! Men fortfarande inga komentarer... 

xx Hannah

Beccas perspektiv

Jag låg nu på golvet, jag hade ramlat. Det skulle nog bli svårare än vad jag trodde att överleva denna veckan. 

Jag hörde hur Louis kom springandes i trappan.

"Hey, are you allright?"

"Haha, yes, i was just exploring the floor"

Han skrattade och lyfte upp mig från golvet. Han hjälpte mig också med den sista packningen sedan bar han ner mig från trappan. 

Jag började gå mot datorn för att ta med den men Louis sprang ifatt mig och satte sig vid den.

"There is just something i want to see"

Jag kom på att jag hade massa videor på datorn så jag sträckte fram mig till "stäng av" knappen.

"Hey, what was that good for, i wanted to see some videos"

"That's why i did it" sa jag och log ett retfullt leende mot honom. 

"Come on, i want to hear you sing!"

"I can't sing, i just played the guitarr"

"With a mic?"

"Yeah, the sound is better that way, hehe"

"Sure..." Han verkade inte tro mig men så länge han inte såg klippen så gjorde det inget.

Jag hade sjungit en gång inför publik, det var på min tvillingbrors begravning. Vi stod varandra väldigt nära, det var en av anledningarna till varför jag sjöng på hans begravning. 

"Rebecca?"

"Yes?"

"Shouldn't you answer the phone haha?"

"Right"

Jag tog upp mobilen som låg precis bredvid mig.

"Hallå?"

"Hej älskling" Det var mamma.

"Hej mamma!, jag måste berätta en sak för dig..."

"Har det hänt något?"

"Ja..." Jag började berätta om hela grejen med killarna, att dom var kända, vad som hade hänt på stranden, mitt ben...

Vi hade pratat i nästan en kvart och nu la vi på...

Även om Louis inte fattade svenska så verkade han förstå vad jag hade pratat om. Det var rätt så självklart...

"So, are we going to our place?"

"Yes!"

När vi kom dit så stod killarna och grillade, perfekt! 

"I'm starving!"

"Me too!" svarade Niall.

"I'm not suprised at all"

Man vänjer sig faktiskt vid Nialls matvanor rätt så fort. 

"So where should i put my things?"

"We have a guestroom upstairs but there's one problem!" svarade Liam.

"What?"

"You have to share toilette with Louis!"

Alla började skratta, jag också... 

"Haha, big problems!"

Jag log mot Louis som log tillbaka.

Jag gick sedan upp för trappan, vilket tog ungefär en kvart med väska. Jag hade inte orkat ta kryckorna så jag gick på bara pjäxan nu. 

"Guys, you really need an elivator!"

Dom skrattade men kom sen fram till att det var en väldigt bra idé. Jag bara skrattade åt dom.

Jag gick sedan in i ett rum med en stor dubbelsäng i. Jag kastade väskan på golvet eftersom jag orkade verkligen inte sortera upp allt i garderober och sånt, när jag ändå bara ska vara här i två dagar.

Jag satte mig på sängen och tog upp datorn, jag loggade in på twitter. Jag hade inte varit inne där på evigheter.

Det var många haters, men också sånna som skrev att de tyckte jag var söta. Någon hade skickat ett foto på mig och Louis när han bar mig in i sjukhuset. 

Men alla hade ju missuppfattat allting, jag var inte ihop med Louis. Jag har bara känt honom i ett par dagar. Visst, han är riktigt snygg och han verkade vara en härlig människa men sen är han ju känd, han har tusen tjejer springandes efter sig. Varför skulle han då välja mig? Dessutom var det ju hans fans som gjorde såhär mot mig. 

"Becca?"

Det var Zayn som ropade.

"It's food time!"

"I'm coming in 20 minutes!"

"20?!"

"Yes, i'll have to get downstairs"

Han skrattade men sprang sedan upp och mötte mig i hallen. 

"We don't want to wait in 20 minutes!"

Han lyfte upp mig och gick ner mot köket. Jag skrattade åt han, men det var ju effektivt!

Efter vi hade ätit så kollade vi på film, en komedi faktiskt! 

"Haha, we can't watch a horror movie because Becca forgot her golfclub!" skrek Louis och alla började skratta. 

Inte jag, jag slog till han lätt på armen och började le mot de andra killarna. 

När filmen var slut så låg alla och sov, Louis och Harry låg på varandra. Niall låg med armarna över Zayns huvud när de låg på golvet och Liam låg i fotöljen. Jag tog ett kort och la in på twitter.

"Social friends over here ;)" 

Jag lät dom sova och gick upp till "mitt" rum. Jag satte på datorn och kollade på massa bilder på mig och Adam. Adam hette min tvillingbror. Adam hade dött för snart 3 år sen men jag kommer aldrig att komma över det helt.

Jag hade bilderna i en låst mapp. Jag ville inte riskera att någon skulle se bilderna och fråga om honom, jag klarade inte av att prata om honom med andra. Vi var riktigt tighta. Det slutade med att jag satt och grät. Jag orkade inte stoppa tårarna, jag lät dom bara rinna. 

Jag kom fram till en bild där jag och Adam kramades, det var min favoritbild av oss två. Jag log samtidigt som jag grät. Jag saknade honom enormt.

Helt plötsligt knackade det på dörren och Louis kom in. Jag kryssade ner mappen och tog upp några bilder på mig och Svea istället. 

Jag visste att jag inte kunde dölja att jag hade gråtit så jag orkade inte bry mig om att torka bort tårarna.

"Becca, are you crying?"

"Yes, i just miss my friends in sweden"

Han trodde mig inte först men när han såg massa bilder på mig och Svea vart han mer övertygad.

"Oh, come here"

Han kramade om mig och jag låg i hans famn ett bra tag.

"But one of your friends is coming in the day after tomorrow, right?"

"Yes, then i'm moving back too" 

"Yeah, then you are my neighbor again!"

"Haha yes i am"

"Well, i think i'm going to sleep Louis"

"Me too, Night"

"Night..."

Han gick in till sitt rum och jag gick in på toaletten och borstade tänderna. När jag hade gått ut hörde jag en dörr öppnas och jag fattade efter ett tag att det var Louis som nu gick in på toaletten. 

Jag satte på mig en stor t-shirt och ett par pyjamasshorts och slängde mig i sängen. 

Louis perspektiv

När vi hade gått upp ur havet så märkte vi att Becca inte var där. Vi hade också fått åka hem direkt eftersom att det hade kommit väldigt många fans och paparazzi. Paul hade varit tvungen att komma. Nu sitter vi i köket och alla sitter ovanligt tysta.

"I'm going over to Becca to see if she's there"

Killarna nickade och jag gick bakvägen. 

Beccas perspektiv

Jag har suttit här i minst två timmar nu. Jag försökte resa på mig med trillade ner lika snabbt igen.

Jag hörde hur någon knackade på baksidan. Jag visste att jag inte hade låst så och jag orkade inte säga något så om det var viktigt så får personen komma in. 

"Hello?" 

"Louis?" sa jag lite förvånat, jag antog att dom var kvar på stranden men vem annars hade det varit?

"Why did you left?!" 

Jag svarade inte. Han hade antagligen inte sett mig än. Jag hörde hur hans fotsteg kom närmre och närmre.

"What happened to you?", "Are you okey?", "You need to go to hospital"

"No i don't, i'm fine"

"No, you're not fine. Becca, what happened?"

"Your fans" jag kände hur en tår rann ner längs min kind. 

"Can you walk?"

"No..."

"Come here"

Han satte sig först bredvid mig och kramade om mig, sedan lyfte han upp mig i hans famn och bar över mig till killarnas hus. 

"You don't need to..."

"Ofcourse i do"

När vi kom in till killarnas hus så pratade alla på och skrattade, det var som vanligt alltså.

Eller, ja, det var som vanligt tills som såg mig och Louis.

"What happened?!" sa Harry oroligt, sedan fortsatte han.

"Are you okey"

"Yes i'm fine Harry"

"No you're not" sa Louis.

"Paul, can you drive us to the hospital?"

"ofcourse"

"Louis, i don't need to, i just need to have some rest!"

"No, you're not fine, please just let me take you to the hospital"

Jag orkade inte säga emot längre så jag bara nickade som svar. Han satte sig sedan i baksätet med mig och jag låg med huvudet i hans knä. Han satt och pillade i mitt hår hela vägen sen.

Sen kom jag plötsligt på att jag har ju inte träffat Paul innan.

"Nice to meet you Paul"

Louis och Paul började skratta, jag också efter ett tag.

"Well, nice to meet you to Rebecca" 

Jag log mot honom i backspegeln. 

När vi var framme så släppte Paul av mig och Louis vid entren och sedan åkte han för att leta efter en parkering. 

Louis bar in mig och satte ner mig på en stol i ett väntrum. Han gick sedan fram till en sjuksköterska.

Han kom tillbaka rätt så snabbt.

"We'll have to wait in 10 minutes"

Jag nickade bara och sedan satt vi bara och väntade... Efter en kvart så kom det en läkare.

"Rebecca Larsson?"

"Yes" svarade jag och Louis bar upp mig. 

"You can't come with us but you can wait here" sa han till Louis.

"But i can't walk" sa jag sedan.

"Wait here"

Vi satte oss sedan igen och han kom sedan tillbaka med en rullstol. 

När vi kom fram till ett rum sedan så sa han att det inte var någon fara med mitt ansikte utan att svullnaden skulle försvinna om ungefär en timme.

Sedan gick vi iväg för att röntga mitt ben.

Det gjorde riktigt ont när jag skulle vrida på benet men jag var tvungen att stå ut.

"I'm sorry to tell that your leg is broken in two places"

Jag nickade bara och han tog fram en "pjäxa" som sedan sattes runt mitt ben.

Jag fick även ett par kryckor. 

"You also have to be with somone in a week, because you may need help"

"But my friend is coming in two days so she could take care of me"

"You need somone to take care of you the whole week, what about that boy?"

"No, i don't know him that well"

"Well, then you'll have to be here in two days"

"Okey, i'll stay with the boy" Jag sa bara så, för egentligen tänkte jag inte göra det. 

"I thought so..."

"Wait here"

Jag väntade på honom och efter 10 minuter kom han tillbaka. 

"You could go now"

"Thank you"

När jag kom tillbaka till Louis så stod han där med ett stort leende.

"What?"

"I guess you're stuck with us for two days now"

"Did he told you?!"

"Haha yes he did"

"Well, i don't need to, i'm fine"

"So, do you want to be here with the doctor or in the house with me and the boys?" han log retfullt.

"Very funny, can't we go home now?"

"Thought so" sa han och log lite.

Vi var framme rätt så snart.

"Thanks for the ride Paul"

"You're welcome Rebecca"

Vi gick ut och gick direkt in till killarnas hus. Jag orkade inte förklara för dom så det fick Louis göra. 

Dom blev också väldigt glada, konstigt nog. 

"You are my new house mate!" Sa Niall och kom fram och kramade mig, sedan sprang han runt och höll på som vanligt.

"You're quite special Niall, you know?"

"Yeah, i just love food"

Vi alla började skratta, dels för att det inte hade något med mat och göra och dels för att det kunde inte stämma mindre. 

"I'm coming soon"

"Where are you going?"

"I'm going to pack!, haha"

"Okey, then i'm coming with you"

"Okey, sure"

När vi kom in så gick jag direkt upp för att packa medan Louis satte sig vid min dator nere vid köksbordet.

Louis perspektiv

Becca trodde att jag var inne på Twitter eller liknande men egentligen så satt jag och kollade på hennes bilder. När jag scrollade ner en bit så såg jag att det var en massa klipp där hon spelade gitarr och sjöng. Jag skulle precis klicka på ett, när jag hörde en stor smäll från Beccas rum...

Jag gick upp ur sängen och orkade verkligen inte sätta på mig vanliga kläder, inte riktigt än iallafall. 

Jag bestämde mig för att sminka mig och göra i ordning mitt hår endå. Det fick vara naturligt lockigt idag igen.

Nu gick jag runt i korta pyjamasbyxor och ett linne. Jag gick upp till mitt rum igen och tog tag i gitarren. Jag började sjunga på Moa Lignells låt, When I Held Ya... 

Efter ett tag la jag undan gitarren och loggade in på twitter. 5 nya followers. Jag kollade vilka det va och det var killarna såklart. Jag log lite när jag tänkte på gårdagen. 

Efter ett tag kom det fram en reklamskylt på OneDirection. Jag blev riktigt chockad när jag såg 5 bekanta ansikten. Niall, Zayn, Harry, Louis & Liam. 

Jag gick in på Nialls twitter och såg att han hade riktigt många followers. Jag gick in på de andra killarnas twitter och de hade minst lika många dem också...

Jag antar att de bara var med mig igår eftersom de inte hade något annat att göra? Jag menar, alla kändisar är väl lika dana?... Personer som behöver uppmärksamhet?

Jag klickade in på Zayns twitter och skrev:

"One Direction...? You have something to tell me... Or maybe you guys are too busy with your friends?" 

Jag tänkte inte mer på "OneDirection" utan bytte om till vanliga kläder nu istället och gick ut mot bussen. 

Jag hade sett ett mysigt milkshake ställe som jag bestämde mig för att gå till. Milkshake City. Jag gick in och beställde en vanilj milkshake och satte mig i ett hörn. Jag loggade in på twitter igen, Zayn hade svarat.

"We'll tell you later? xxZayn, Louis, Harry, Niall, Liam"

Jag svarade inte utan ringde upp Svea istället. 

"Hallå" svarade hon med en irriterad röst.

"Hej Svea!"

"Hej Becca!" hon lät genast lite gladare. 

"Så... vad gör du?"'

"Inget, det är så tråkigt här utan dig!"

"Haha sötnos!" 

Jag såg i ögonvrån hur killarna började gå in hit. Great... Jag orkade inte prata med dem, inte just nu iallafall. 

Några tjejer ställde sig och skrek och killarna ställde upp på foton och skrev autografer. 

Jag satt i ett hörn och hoppades att dem inte skulle se mig. Jag vände mig om så att jag satt med ryggen mot dem och hoppades att dem inte skulle känna igen mig. 

"Men det är ju bara fem dagar kvar tills du kommer hit!"
"Jo..."

"Vadå?"

"Mamma bokade om biljetten..."

"Vad säger du?!" Jag nästan skrek, fan nu måste dom ju ha märkt mig?

Jag hörde hur dom började gå mot mitt håll.

"Så du kommer inte?!"

"Jo, men jag kommer om 2 dagar istället! Haha!"

"Svea! Jag fick typ en hjärtattack!"

Nu hade killarna satt sig framför mig, great.

"Haha! Men jag kommer om 2 dagar!"

"Ja, men du är fortfarande störd!"

Jag hörde hur Svea skrattade i andra änden.

"Ses om 2 dagar då, puss hej!"

Svea la på snabbt, jag ville helst inte lägga på för jag ville ju inte prata med killarna...

"Ehm.. Hi" var det enda jag fick fram.

"Hello!" Svarade killarna samtidigt. Sedan uppstod en riktigt pinsam tystnad.

"So... You know"

"Yeah, and why didn't you tell me?"

Nu kom det massa paparazzi och jag reste mig upp och gick mot bussen igen.

När jag var hemma så började jag steka pyttipanna.

Jag ryckte till när jag hörde hur det knackade på dörren.

"Kom in!"

"I'm sorry but we don't know what that means" hörde jag Niall säga utanför och alla gick in.

"So, we're sorry about what happened inside Milkshake City"

"Okey" svarade jag bara lite kortfattat.

"It's a part of being famous"

"I'm sure it is, but i'm not famous, right?"

Killarna satt helt stumma och jag fortsatte med maten. De verkade inte veta vad de skulle säga eftersom alla andra tjejer hade säkert slängt sig över dom vid det här tillfället.

"Why didn't you tell me something? I mean, never mind..."

"We didn't tell you because we liked you... If we told you that we are famous we maybe wouldn't get to know you"

Det verkade ju stämma faktiskt, jag menar om dom berättade det så skulle dom kanske inte få lära känna personligheten utan istället en tjej som bara tyckte det var "coolt" att de var kända istället för att lära känna dom också. 

"Sure, but i'm not like that. Let's forget it so you can tell me things about you? How did you meet?"

Killarna sken upp i ett leende och dom började berätta allt, från X-factor, fansen, uppmärksamheten. Kanske inte alla kändisar var beroende av uppmärksamhet. 

"Oh, do you want food by the way?"

"YES!" Niall var inte sen med att svara utan kastade sig över maten.

"What is it?"

"Ehm... Pyttipanna..."

"What?"

"Eh, have you never ate it?"

"No, is this some swedish food?" 

"No, or i don't know, it's just pyttipanna haha!"

Vi satt alla och åt och efter det gick vi upp på mitt rum för vi bestämde oss för att gå till stranden. Eller ja, jag ville gå upp till mitt rum och packa ner lite saker men killarna ville verkligen se mitt rum. Jag skrattade åt dom för dom kunde inte vara seriösa i en minut. Speciellt inte Louis, jag fatta snabbt att han var "den roliga". 

"YOU HAVE A GUITARR?!"

"No i haven't Niall, if there is a guitarr on my bed i guess it's mine? "

"Haha, sure, but can you play?"

"Yes, i've played since i was little"

"Play something!"

"Haha, no, you could play something instead"

Jag gick ut ur rummet för att gå in på toaletten.

"Hey, where are you going?" frågade Liam.

"I'm changing my clothes!"

"Haha, you could do it in here!" hörde jag Harry ropa och killarna började skratta åt honom.

"Haha, you wish Harry!"

Jag hörde hur killarna började gå ut genom dörren, jag antog att dom också skulle byta om. 

Jag satte på mig min USA bikini, igen, och över det ett par shorts och ett linne och mina ray bans.

Jag packade också ner lite saker i väskan och satte på mig ett par flip flops.

När jag var klar gick jag över till killarnas hus.

Jag mötte dom springandes ut ur huset. 

"Hurry up!, i want to swim!" Niall hade tydligen bråttom.

"Are you coming?!"

"Haha take it easy!"

Louis kom springandes mot mig och lyfte upp mig och sprang mot bilen.

"Louis! What are you doing?"

"You are too slow!"

Vi hoppade in i bilen och killarna satt och skrek av glädje.

"Guys, we're going to the beach, what's wrong with you? haha"

"Well, we like the beach!"

"Can you give me your phone?" frågade Liam.

"Sure..."

Jag fattade inte riktigt vad han skulle göra men jag brydde mig inte så mycket.

"Now you have our numbers!"

"Cool... wait! Haha, who is BooBear?"

Alla började skratta utom Louis.

"Come on Liam! It's embarrassing"

"Haha! I think it's cute!"

Det tog ungefär 2 timmar att åka dit. 

När vi väl var på stranden så började alla killarna springa mot havet direkt, jag suckade och gick och la mig på en handduk istället.

Jag hörde hur ett par tjejer stod och fnissade lite längre ifrån mig. 

"Hey, are you Becca Svensson?!"

"Yeah, that's me" Jag hade nu ställt mig upp.

"Leave our boys alone!" Hon slog till mig med knytnäve i ansiktet två gånger. Jag ramlade mot marken.

"They don't even like you, they are only with you because they feel sorry for you!" 

Hon sparkade mig på benet innan dom stack. Jag kände hur ont det gjorde, jag kollade ner på benet och det såg inte okej ut. Jag kollade ner på mobilen och försökte spegla mitt ansikte men jag såg inte tydligt, jag hoppades bara att det inte ser lika dant ut som benet. 

Jag försökte resa på mig för att gå därifrån. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag ville iallafall inte umgås med killarna mer om det var det här som skulle hända. 

Jag haltade bort mot en busstation, jag kunde inte undvika smärtan men jag försökte låta det vara.

En buss kom efter 5 minuter och jag kollade ner mot havet igen innan jag hoppade på bussen. Jag såg att killarna fortfarande inte hade gått upp än. 

Bussresan tog lite längre tid hem än det hade gjort på vägen dit. Jag hade fått flera sms från killarna men jag undvek att svara. 

Jag hoppade av bussen och haltade den sista vägen hem. När jag kom innanför dörren så låste jag och gled ner längs dörren...

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

5:e nu då! 

xx Hannah