Beccas perspektiv

Jag vaknade och kollade mot klockan, 06:56... Louis låg bredvid mig och resten låg och sov på en soffa lite längre bort.

Jag kollade på Svea och kom att tänka på det hon viskade till mig igår. 

Jag hade inte tänkt på det innan men senaste gången jag var på ett sjukhus så dog Adam. Jag log åt alla minnen vi hade. Jag kände inte direkt för att gråta så jag tänkte på alla minnen istället.

Det var skolavslutning. Jag, Svea och Adam gick mot stranden. Vi var där hela kvällen. Adam hade lyft upp mig och kastat mig i havet. 

Vi hade gått hem på eftermiddagen och Svea skulle någonstans. 

Vi hämtade min gitarr och gick sen tillbaka till stranden, han fick mig att sjunga för honom. Vi satt där hela natten och pratade. 

När vi kom hem så fick vi världens utskällning för att vi hade varit ute lite mer än halva natten. Men det var så värt det. 

"Why are you smiling?" Det var Louis som hade vaknat.

"Memories" sa jag och log mot han.

"Tell me" sa han och gav mig en lätt kyss på kinden.

Svea hade nu vaknat. 

"Fan vad ni var tidigt uppe då" mumlade hon.

Jag skrattade bara åt henne.

"Du är så söt när du är trött" sa jag till henne.

"ENGLISH LADIES!" halvskrek Louis och petade mig på min midja.

"Sorry, Boobear!" 

Han flinade åt mig och gav mig en kyss.

"Get a room" mumlade Svea som fortfarande var väldigt trött.

"Haha, Svea, are you tired?" 

"Can't we go home?" 

"That's a good idea!" sa Louis och började gå mot dörren. Okej? Skulle han gå hem nu eller?

Jag och Svea började skratta nu och killarna vaknade och fattade ingenting.

Louis kom tillbaka med en läkare och en rullstol.

"Can i go home?" frågade jag läkaren.

"Yes, but only if you are very careful!" svarade han.

"I promise i will" 

Louis och de andra killarna hjälpte mig att sätta mig i en rullstol, jag skulle tydligen sitta i den medans vi var i sjukhuset eftersom vi var tvugna att fylla i några papper och jag skulle inte orka stå upp med kryckor eftersom sjukhuset var väldigt stort!

Louis körde mig och vi började gå i alla korridorer tills vi kom till en hiss som ledde till ytterligare korridorer... Sen kom vi tillslut till en dörr vi skulle in i. Där fick jag fylla i en massa papper och sedan fick jag mina kryckor igen så vi kunde åka hem. 

När vi kom in i killarnas hus igen så sprang Svea, Liam och Zayn över till mitt hus för att packa lite saker åt oss.

"I guess we're housemates again!" sa jag till Niall.

"Yes we are!" skrek han.

Jag började gå upp mot trappan och in mot rummet jag sov i innan. Jag tog min dator och loggade in på twitter.

Det var många som följde mig nu. 

Någon knackade på dörren och Svea kom in.

"Hur mår du?"

"Jag mår bra" sa jag och hon satte sig bredvid mig.

"Kommer du ihåg när du, jag & Adam gick till stranden på skolavslutningen?" frågade jag henne och hon fick ett riktigt chockad ansiktsuttryck.

"Självklart, det kommer jag aldrig glömma"

"Jag saknar oss tre"

"Jag med" sa hon och kramade om mig. 

Vi har inte pratat om Adam på ungefär 2 år nu men jag tyckte att det var dags nu.

Jag visade henne mappen med Adam och vi satt och kollade igenom massa bilder och videor och skrattade.

"Du saknar Adam va?" frågade jag henne.

"Såklart jag gör..." 

En tår rann ner längs hennes kind. Jag fick riktiga skuldkänslor för jag hade ju faktiskt inte tröstat henne eller frågat hur det var med henne sedan adam... ja.... dog. Dom där gångerna vi pratade om Adam så satt hon och höll om mig och tröstade mig. Det var jag som fick oss att sluta prata om honom för jag klarade inte av det längre. 

Jag kramade om henne.

"Varför har vi inte pratat om Adam på nästan 2 år nu? "

"Jag ville inte ta upp det. Jag ville inte att du skulle vara så ledsen"

"Förlåt för att jag inte pratade med dig om honom, jag vet nu att du behövde det..."

"Be inte om förlåtelse, jag förstår dig, han var din bror, min saknad kan inte jämnföras med din" sa hon och nu satt vi och höll om varandra och grät.

Svea reste på sig och låste dörren och satte sig i sängen sen igen. 

Svea tog och kollade på endel videor igen... Och där kom videon upp... videon där jag sjunger på hans begravning.

Vi börja storgråta och kramar varandra igen.

När vi legat i sängen i en timme ungefär så knackar det på dörren.

"Girls, what are you doing? Can i come in?" Det var Niall.

"Sorry Niall! Girltalk" svarade Svea.

"Okey see you soon room mates!"

"Vet killarna om...?"

"Nej... Jag har inte berättat" svarade Svea.

Jag nickade och vi bestämde oss för att börja gå ner till killarna.

Vi började gå ner för trappan och killarna höll på att springa runt och hålla på som vanligt.

"Becca?"

"Ja?"

"Jag är glad att vi pratade"

"Jag med" 

Jag log mot henne. 

"It smells good Liam!" ropade jag mot köket.

"I know! it's tacos!"

"Awesome!" 

Jag satte mig hos Louis som satt i soffan och han la armen runtom mig. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Det blev sen uppdatering idag men jag har hållit på med detta kapitlet sedal 16:19 haha. 

Men aja, här är det! :)

xx Hannah

Kommer säkert ett eller fler chapters idag! Tänkte bara dela med mig av Boyce Avenue's cover av WMYB.

Tycker att den är riktigt bra!, inte bara just denna covern utan nästan alla deras cover!

Älskar verkligen folk som sjunger grymt bra men endå inte är kända, utan istället har flera miljoner views på youtube. Jag vet inte men jag tycker det känns så jäkla grymt, hehe. 

Andra exempel är ju Maddi Jane & Christina Grimmie. 

xx Hannah