Chelseas perspektiv

Jag vaknade upp i mitt rum, liggandes i Louis famn... vänta? Louis famn?

Jag spelade upp gårdagen i huvudet och fick en konstig känsla inombords. Jag struntade i det och krånglade mig ur Louis grepp och gick sedan ner till köket. 

Väl i köket var redan Niall & Harry.

"Morning" sa jag och satte mig vid köksbordet. 

"Morning" svarade båda i kör.

"So, you and Louis huh?" sa Niall och jag ryckte till.

"What about us?" frågade jag chockat.

Han svarade inte, utan flinade istället och ryckte på ögonbrynen. 

Jag kollade förvirrat på honom och plötsligt reste sig Harry upp. 

"I'm going for a walk" muttrade han och snart hörde man ytterdörren slå igen.

Jag vände återigen huvudet mot Niall.

"Seriously Niall, tell me what you mean" sa jag och höjde båda ögonbrynen.

"Uhm first, you were alone together yesterday all evening, second, you were sleeping in the same bed and i saw you in Louis arms so don't deny it" sa han med ett typiskt Niall flin på läpparna.

"Eh, sorry to dissappoint you Niall but there's nothing between us, we watched a movie and we both fell asleep, that's it... the boring truth" sa jag och tog ett bett av min macka.

"Whatever you say... whatever you say" sa han och jag himlade med ögonen.

När jag ätit klart, drog jag på mig ett par löparbyxor och jogging skor, jag satte också på mig en röd hoodtröja. 

Jag satte ett par hörlurar i öronen och började gå mot ladan. 

När jag kom dit, hoppade jag in genom fönstret och la undan mobilen på stereon. Jag satte sedan på stereon och började röra mig framför speglarna. 

"Not bad" hörde jag någon säga, och av ren ofokusering snubblade jag över mina egna fötter och ramlade ner på marken.

"Shit..." mumlade jag och snart satte sig någon bredvid mig.

"Are you okay?" 

Jag tittade upp och mötte Harrys oroliga ansiktsuttryck. 

"Harry?"

"Haha, yeah... but how's your foot? Can you walk?" 

"What are you doing here?" 

"I was going for a walk and i heard some music and yeah, now i'm here! But i didn't know you can dance!"

"Uhm... i can't, i'm just... eh, yeah" mumlade jag fram och tog av mig skon från foten jag trillade på.

Jag tog också av mig socken. Den såg lite svullen ut, men inget annars så allt var säkert helt okej. 

"You can't dance? right... seriously Chels, you were amazing" 

Jag tittade in i hans övertygande blick, men tittade snabbt bort.

"Haha, not really..."

Han fortsatte sedan att försöka övertyga mig men det gick inte så bra så vi bytte helt enkelt samtalsämne.

"So, why did you decide to take a walk suddenly?" frågade jag med ett léende på läpparna.

Han kollade osäkert på mig. 

"I don't know acctually, haha" sa han och jag nickade lite. 

"But what Niall said about you and Louis.... is it true...?" frågade han sedan väldigt försiktigt, men ändå nyfiket. 

"What?" sa jag förvånat.

"Yeah..." 

"Uhm, we're just friends, nothing more" sa jag helt akward. 

Han log och nickade lite.

"Hey, can't we do something today? Just you and me?" frågade han sedan och jag nickade glatt.

"Sure! Like what?" 

"I don't know, can you walk?" frågade han. 

"Yup" sa jag utan att ens försökt.

"Haha, how do you know? You haven't tried or something" skrattade han.

"Yeah, let's try haha" 

Jag reste på mig och tog stöd av Harry. Han la sin ena han runtom min midja och den andra tog jag han i handen med, för stöd. 

Vi tog först några försiktiga steg. Det gjorde lite ont, men inget som jag inte skulle klara av. 

"Let's do this" sa jag och satte på mig skon igen.

Han skrattade lite åt min beslutsamhet men nickade nöjt.

"But what should we do?" frågade han sedan.

"I don't know... we can take the bus to stockholm city? I mean, we're just in a little place outside stockholm" sa jag och han nickade.

"That'll be fun, but i don't have any money"

Vi bestämde oss för att sticka in till centrum, men först hämta pengar och byta kläder.

När vi kom in till huset igen, satt alla runt frukostbordet och vi hälsade innan vi gick upp till mitt rum. 

Harry hade sina pengar i jackan där nere, så det var bara att hämta sen. 

Jag började rota i min garderob, innan jag tog fram ett par jeans shorts och en grå converse hoodie. 

Jag satte upp håret i en mellan-hög toffs och gjorde sedan en fläta av det. 

Jag drog sedan med mig min mobil och plånbok innan jag drog med mig Harry nerför trappan så vi kunde sticka.

"We're going out, we'll be back later" sa Harry till resten samtidigt som han började rota efter sin plånbok. 

Jag hörde inte vad killarna svarade, men jag hörde att de sa något iallafall. Aja, Harry svarade ju, så det var ju antagligen inget viktigt.

När vi fått på oss skorna, gick vi mot busstationen för att spendera dagen i Stockholm...

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

förlåt för den så sjukt äckligt dåliga uppdateringen... 

ska försöka uppdatera oftare, men har sommarjobb, träningar och jag blir så sjukt trött att jag inte orkar sitta vid datorn... det jag gör just nu är äta, sova, jobba, äta, jobba, träna, äta, sova... om och om igen... 

hoppas ni förstår, och jag ska verkligen försöka få uppdateringen att bli bra igen, men det är riktigt svårt när man är för trött för att hålla uppe ögonlocken....

aja, här är ett till kapitel iaf! :)

När vi kom hem, hälsade jag på Jay och gick sedan direkt upp till Alex. 

Han låg med armarna ovanför huvudet och hade munnen vidöppen. Jag gick fram till honom och gav han en puss på kinden.

"You really love him" hörde jag någon säga, och vände mig om för att se Louis stå i dörröppningen. 

"Ofcourse i do" sa jag och gick till honom. 

Vi stängde dörren efter oss men stod fortfarande kvar i korridoren.

"How are you?" frågade han sen.

"I'm ok, i think"

"Good.."

Det blev tyst lite och jag kollade generat ner i marken, när jag kollade upp igen, hade han fortfarande sin blick fast på mig.

"So... do you know exactly when you are going home?" frågade jag sen.  

"No... but soon i think"

Jag nickade.

"But do you know how you'll do? I mean, will you stay in Sweden or...?" 

"I don't know... but i don't think i can handle living in this house alone with Alex... I mean, it would be too hard going outside her bedroom every morning, just realize she won't lie there anymore" 

Louis tog några steg närmre och kramade om mig. 

"It will be okay, you don't have to do that decision yet... but you know you can talk to me? right?" frågade han och drog bak huvudet en bit så han kunde kolla in i mina ögon.

Jag nickade och torkade bort en tår som höll på att falla. 

"Do you want to go downstairs to the others?" frågade han mig men jag skakade på huvudet.

"No... i think i'll just watch a movie in my room or something"

Nu nickade han och skulle precis gå ner till de andra.

"Louis?"

Han stannade.

"Yeah?"

"Do you want to watch a movie with me? It's okay if you want to go downstairs, i was just wondering"

"Ofcourse, i would like that"

Jag log mot honom och vi gick sen in i mitt rum. 

Vi satte på någon action film. 

Jag kände hur ögonlocken blev tyngre och jag somnade snart. 

Harrys perspektiv 

"I'm going upstairs, just to check if Chels and Louis is coming downstairs" sa jag till resten som bara nickade ointresserat på huvudena. 

Det hade gått ett tag nu sen Louis gick upp efter Chels och jag vet inte varför, men jag fick en annorlunda klump i magen. Kanske det var för att Louis skyndat sig upp efter Chels i trappan? Jag menar, jag var ju också påväg upp, eller? 

Jag slutade tänka mig bort och gick istället upp mot Chels rum. Jag öppnade försiktigt dörren och där låg Chels sovandes på Louis bröstkorg och med Louis arm runtom sig. Klumpen kom ännu en gång tillbaka. 

Louis mötte min blick med ett stort léende på läpparna.

"I was just wondering if you're coming down soon or?" sa jag men han skakade på huvudet.

"Nah, i'm fine here, if you know what i mean" sa han och log stort.

Jag log lite försiktigt tillbaka innan jag långsamt stängde dörren efter mig och gick nerför trappan. Istället för att svänga vänster efter trappan, så jag kom till resten av killarna, gick jag rakt fram där en toa skulle finnas. 

Jag gick in och låste dörren efter mig.

Vad hände precis?  

Jag ville egentligen inte erkänna det för mig själv men jag hade haft en underbar tid tillsammans med Chels, bara hon och jag. Jag kanske önskade att det var jag som låg där istället för Louis? 

Klumpen i magen blev iallafall inte mindre...

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

förlåt för världens sämsta uppdatering! Har varit riktigt pissed off faktiskt nu när mitt internet inte har funkat på flera veckor :/ 

men här är iallafall ett kapitel!, och förlåt igen!