Beccas perspektiv

Jag hade sprungit hem och slängt mig i sängen med datorn i famnen. Där sökte jag på fan bloggar och fick reda på att killarna kom hit idag och skulle ha 4 konserter här i Sverige. 

Det ringde på mobilen och jag sträckte mig efter den och svarade.

"Becca! Vart är du?"

"Jag är hemma, vart är du?"

"Påväg hem till dig nu! Ses om en kvart!"

"Okej, du måste berätta allt sen" sa jag och la på. 

Jag loggade in på twitter för första gången på två månader. Jag hade slutat logga in på den när en massa fans hade skrivit riktigt elaka saker till mig. Att jag inte var värd Louis, att de skulle döda mig, att jag krossade hans hjärta och så...

Jag hade fortfarande väldigt många hatmeddelande. Jag såg att Louis hade twittrat för ungefär 5 minuter sen.

"What have i done?, i don't derserve you but i'll have to fix this"  hade han skrivit.

Kunde det vara mig han menade? Jag orkade inte tänka på det och loggade ut från twitter. 

Det knackade på dörren och någon kom inspringandes in på mitt rum.

Det var Becca, hon hade gråtit, det såg man tydligt.

Jag sa inte så mycket utan gick fram för att krama om henne. 

"Berätta allt" sa jag och vi satte oss i sängen.

Hon började berätta allt från början.

"Var det okej att jag berättade om Adam?"

"Ja..."

"Jag tyckte dem borde veta hur jävla fel dem gjorde..."

"Jo, men kan vi inte tänka på något annat nu? typ gå till stranden?" sa jag.

"Till stranden? Det är november om du har glömt? haha"

"Jo, jag vet men jag tänkte inte direkt att vi skulle bada! haha kom så går vi!"

Vi hoppade på en buss som åkte lite utanför Stockholm.

Vi satte oss på stranden och snackade. Jag satte på låten Turn up the music - Chris Brown och vi började dansa.

Jag hade glömt bort killarna för stunden och var faktiskt glad över det. Men det ändrades snabbt då min mobil ringde, det var Louis. 

Jag och Svea stod bara och stirrade på varandra. 

"Jag tänker inte svara"

"Han är inte värd dig"

Jag log mot henne, Svea var en sån fantastisk vän. 

Jag lät mobilen ringa men stängde av ljudet. Vi satte oss ner och började  prata istället.

Louis perspektiv

Efter att Svea hade sprungit ifrån oss så fattade vi vilka idioter vi hade varit. Vi gick tillbaka till hotellet eftersom vi kunde inte stå här med en massa fans runtom oss. 

När vi kom in i hotellet så gick alla in i Nialls rum.

"What have we done?" sa jag och började gråta.

"We're the worst friends someone ever could have" sa Liam. 

"I'm going to call Becca" sa jag och gick ut ur Nialls hotellrum och började gå mot mitt.

Nu har jag legat på hotellrummet och ringt efter henne i säkert en timme, men jag tänkte inte sluta ringa heller. Om jag bara visste vart hon bodde så visste jag vart jag skulle vara nu men tyvärr så gör jag ju inte det...

Beccas perspektiv

Vi satt nu på bussen tillbaka mot centrum. När vi kom till centrum så skulle vi ta tunnelbanan tillbaka hemåt. 

"Louis slutar inte ringa..."

"Vad ska du göra?"

"Jag tror jag ska träffa honom, jag klarar inte av att han ska ringa hela tiden... Jag måste säga till honom att det är slut, att det inte kommer att bli vi" sa jag och en tår rann ner längs min kind.

Becca kramade om mig.

"Är du säker på att det är vad du vill?"

Jag nickade. 

Det började ringa ännu än gång... Louis... Jag svarade.

"Finally you're answering, i...."

"Meet me where we met before in fifteen minutes" sa jag och la på.

"Vill du att jag ska...?"

"Nej, åk hem" sa jag till Svea och hon nickade.

När bussen stannade så hoppade vi av och jag kramade om Svea och vi gick åt olika håll. 

Jag började gå mot stället vi möttes vid förut...

Där stod han, jag var inte säker på om han hade sett mig än så jag började gå mot hans håll. Nu såg han mig och började springa fram mot mig. 

Han försökte krama om mig men jag stoppade honom. Han hade gråtit, det såg man tydligt.

"Don't..."

"Becca, i'm so sorry, i didn't know"

"I know you didn't know but i was going to tell you, right... and you left me alone in a hotelroom in Spain"

Det rann en tår längs hans kind.

"You ignored me, and i can't handle it when you're calling me so can you please stop it?" sa jag och nu var det min tur att gråta. 

"If that's what you want but i still have feelings for you... i just want you to know that"

"Louis, he was my brother! You can't come here and say that you're sorry and that you have feelings for me! Did you thought that i was going to say that it's okey?! Because i'm not! I loved him more than everything! Do you know how hard it is for me to even look in the mirror?!" 

Han svarade inte och jag började springa därifrån. Jag sprang mot kyrkogården och lät tårarna falla... 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Roligare att skriva när det händer lite! :)

xx Hannah

Det har nu gått 3 månader sen jag flyttade tillbaka till Sverige. Det hade endå inte gått en dag utan att jag tänkte på killarna. Men dem hade antagligen slutat tänka på mig totalt, glömt bort mig. 

Jag kommer nog aldrig träffa killarna igen, speciellt inte Louis. När han blev arg på mig den dagen så sårade han mig något enormt. Han hade inte låtit mig förklara och han hade lämnat mig ensam med sorg. Man gör inte så mot dom man älskar, eller?  Om han nu hade älskat mig. 

Jag hade börjat studera i Sverige när jag hade flyttat hit. Jag hade hyrt ut huset i London för jag skulle inte klarat av att bo bredvid killarna. 

Killarna försökte fortfarande hålla kontakten med Svea, men hon svarade dom aldrig. Jag antar att hon också kände sig sviken, eftersom hon också älskade Adam. 

Jag och Svea gick i samma klass nu och studerade i princip samma linjer, fast jag hade musik och hon hade anmält sig till något designprogram.

Jag ryckte till när min mobil ringde, det var Svea.

"Hej Svea!"

"Hej, ska vi hitta på något idag eller?"

"Ja, jag tänkte att vi kunde gå till centrum och shoppa? Riktigt längesen nu!"

"Ja! Det gör vi, kom förbi mig om en kvart!" 

"Okej, börjar gå nu, pusshej" sa jag och la på. 

Efter ungefär en kvart så var jag hos Svea och vi började gå mot tunnelbanan. 

"Så, hur går det med din låt?" frågade Svea.

"Hehe, påminn mig inte..."

"Vadå, går det inte bra?"

"Jo... den är klar, men jag vet liksom inte vad jag ska göra nu, haha!"

"Du måste spela upp den för mig någon gång då"

"Jo... vi får se!"

Vi gick på tunnelbanan som nu hade kommit och satte oss och helt tysta. Det var något jag och Svea alltid gjorde när vi åkte tunnelbana. Fråga inte varför... Vi bara satt helt tysta och kollade. 

Vi hoppade av på rätt ställe och började gå in mot alla butiker.

När vi hade shoppat ett tag så bestämde vi oss för att ta en fika så vi gick och satte oss på Espresso House.

Jag hade hittat två klänningar, ett par jeans och en stickad tröja. Svea hade köpt ett par byxor och en vit blus. 

"Herregud Becca! Det snöar! ropade Svea. Hon verkligen älskade snö.

"Ja... men det är ju endå slutet av november" sa jag till henne. 

"Snö är så himla underbart!"

"Jo... du har sagt det" sa jag och fnissade åt henne. 

När vi hade fikat klart så gick vi ut och började gå runt lite, vi visste inte direkt vart vi skulle.

Helt plötsligt så stannar Svea och rycker tag i min arm.

"Becca är inte det där...?"

"Jo, vad fan gör dom här?!"

"Svea?" ropade någon bakom oss. 

Vi vände oss inte om utan började hastigt gå bort ifrån dom.

"Deras turné är ju inte slut än... Antar att dom ska spela i Sverige nu då"

"Ja, men kan vi skynda oss härifrån?!"

Vi halvsprang nästan, vad som helst för att slippa se dom. Vi var tydligen inte tillräckligt snabba för att nu stod Harry helt plötsligt framför oss.

"Hi Svea! We missed you" sa han och försökte krama om henne.

"Don't touch me!" skrek hon mot honom.

Nu kom resten av killarna mot oss och jag började få lite småpanik.

"Svea! Jag går härifrån, jag klarar inte av det"

"Okej, jag kommer sen!"

Jag började springa därifrån, jag visste inte vart jag skulle så jag fortsatte springa tills jag visste att det var omöjligt för dom att se mig. 

Sveas perspektiv

Resten av killarna kom fram och försökte krama om mig, vad tror dom? Att jag ska krama tillbaka eller?.

"Don't!" skrek jag.

"What have we done to you?"

"You know what you've done to Becca!"

"We haven't done anything to her! She cheated on Louis!" sa Liam.

"Oh, yeah, right! Did you even talk to her?!"

"No, why should we?!" sa Louis lite irriterat.

"Well, then i'll guess you don't know who the guy was?! You don't even know if he's alive or if he was a family member!"

Jag var riktigt arg nu och jag tänkte inte bara gå härifrån just nu utan att få det sagt..

"What do you mean?!" skrek Louis.

"That guy was her twinbrother Louis! He fucking died that day three years ago! He was her everything! And it's time for me to go so enjoy your life and we don't want to be in it, so leave us alone! Especially Becca!" jag skrek mot dom och började gå därifrån.

Jag kände hur tårarna började rinna längs mina kinder och jag började ringa Becca... 

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kanske inte det längsta kapitlet jag gjort men det hände ju endel ;)

xx Hannah

Jag packade chockat ner mina kläder i resväskan och tittade ut över utsikten en sista gång. Sen gick jag mot hissen. 

När jag kommit ner, vinkade jag till mig en taxi och började åka mot flygplatsen.

Efter en kvarts lång biltur betalade jag taxi chauffören och gick för att köpa en flygbiljett.

Det närmsta flyget skulle gå om en timme så jag gick till ett café inne på flygplatsen så länge.

Louis perspektiv

Jag kunde inte fatta att hon gjorde det. Var jag bara någon hon hade vid sidan av? 

Jag klarade inte av att prata med henne så jag svarade inte på hennes samtal.

"Louis... Becca is calling me...Should i answer?"

"Do what you want, just don't give me the phone" svarade jag och Harry nickade.

Efter samtalet så kom han in och satte sig bredvid mig.

"What did she say?"

"She wanted to explain, but i told her that there's nothing to explain."

"Thanks man" 

Harry gick till Nialls rum och jag slängde mig i sängen. Jag älskade Becca. Hur kunde hon göra såhär mot mig? 

Beccas perspektiv

Nu gick jag mot rätt gate och väntade. Efter ett tag blev det min tur och jag började gå mot planet. 

Jag hamnade på en plats närmast gången. 

När jag suttit på planet i 10 minuter ungefär så började planet sakta att rulla. 

Jag lutade huvudet bakåt och somnade... 

Jag vaknade upp av att killen bredvid mig skakade på mig.

"We're in Sweden now"

"Oh, thank you" svarade jag.

Jag gick för att vänta på väskorna och innan dom hade kommit så ringde jag Svea.

"Hej, hur mår du? Tänker på dig..." sa hon och jag började gråta.

"Hej... jag är på flygplatsen i Sverige, mår för jävligt... är det okej om jag kommer hem till dig?"

"Självklart är det okej! Varför är du i Sverige?"

"Det har hänt endel... vi tar det sen"

"Okej, älskar dig" sa hon och ja la på.

Jag tog en taxi hem till Svea och innan jag hunnit stänga bildörren så sprang hon fram mot mig. Hon kramade om mig och vi båda två började gråta. 

"Kan du berätta varför du är i Sverige?" sa hon och vi började gå in.

"Eh... du vet bilden jag la in på twitter?"
Hon nickade...

Jag började berätta för henne om vad som hade hänt.

Hon kramade om mig och vi grät.

"Kan vi inte gå till kyrkogården..?" frågade jag henne.

"Jo..."

Vi började gå mot kyrkogården och jag kom på att jag inte hade berättat för mina föräldrar att jag var i Sverige.

Jag bestämde mig för att gå hem till dom efter att jag hade varit på kyrkogården. 

Vi sa ingenting när vi var på kyrkogården utan gick direkt till Adams plats. 

När vi kom fram så satte jag mig ner på huk och började gråta. Svea satte sig bredvid mig och höll om mig.

"Det kommer att bli bra"

"Nej det kommer det inte, jag kommer aldrig att få träffa min älskade bror och Louis hatar mig, det kommer inte att bli bra"

Hon kramade om mig.

"Det kommer att bli bättre med tiden"

"Jag hoppas du har rätt... men jag tror jag ska gå hem, mina föräldrar vet inte att jag är i Sverige"

Hon nickade och vi gick åt olika håll.

Nu stod jag utanför dörren som jag så många gånger stått utanför förut.

Jag knackade och öppnade dörren.

Jag möttes av mina föräldrar som satt med rödsprängda ögon i köket med en massa bilder på Adam liggandes på köksbordet. Dom sa inget utan kom fram och kramade om mig. 

"Jag har saknat er" snyftade jag fram.

"Vi har saknat dig med"

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Besöksrekord igår! Riktigt glad! :D

Komentera gärna :)

xx Hannah

Jag vaknade upp morgonen därpå i Louis famn. Jag log när jag tänkte på gårdagen.

Jag satte på mig ett par vita shorts och en gråstickad magtröja till det. Jag öppnade kylen och tog fram lite apelsinjuice. Jag hällde upp apelsinjuicen i ett glas och gick sedan ut och satte mig på balkongen. 

Jag satte på min dator och kollade på gamla bilder på mig och Svea, jag hittade en från förra sommaren där Svea försöker dansa "waka waka" dansen.

Jag la in bilden på twitter.

"I miss your craziness! love you x Becca"

Jag rös till när jag kom på vilken dag det var. 

Idag var det exakt 3 år sen Adam dog. Jag sprang tillbaka in i lägenheten och ut genom dörren. Jag orkade inte vänta på hissen så jag sprang nerför alla trapporna. Jag visste inte vart jag skulle utan jag bara sprang... Efter ett tag så stannade jag bakom ett hus och satte mig på huk. Jag lät tårarna rinna och satte händerna för ansiktet. 

Jag hade suttit där i säkert en timme när jag hörde att det plingade till i min telefon.

"Where are you babe?, miss you! xx Louis"

Jag svarade snabbt.

"I'm taking a walk! miss you too! xx"

"When are you coming back?xx"

"Going home right now x"

Jag speglade mitt ansikte i mobilskärmen och det syntes inte så mycket att jag hade gråtit. Dels för att jag inte hade hunnit tagit på någon mascara. 

Efter att ha gått i en kvart så hade jag kommit tillbaka till hotellet. Jag tog hissen upp till rummet och gick sedan med tunga steg mot dörren.

"Hey babe! Missed you" Louis kom fram och kramade om mig.

"I missed you to"

"So, what are we doing today?" frågade han med ett leende.

"I don't feel very well so i think i'll stay in the hotel room"

"Why? Have something happened?" frågade han och kramade om mig.

"No, i just have headache"

"Okey, sweetie"

Jag gick och la mig i sängen lite igen och somnade. Jag brukade göra det på just denna dagen. Försöka sova bort sorgen.

När jag vaknade igen så var det sent på eftermiddagen. Såhär länge har jag aldrig sovit, även fast det är just det här datumet...

"How are you feeling?" kom Louis och frågade.

"Not very well"

"Is it okey if i'll go out with the boys?"

"Ofcourse it is"

Han kramade om mig och kysste mig innan han gick.

Jag hämtade datorn och satte mig i sängen igen.

Nu öppnade jag albumet på mig och Adam. Jag hittade bilden där jag och Adam kramade om varandra.

Jag kände hur en tår rann längs min kind.

Ska jag? 

Jag tänkte ett tag och tillslut gjorde jag det. Jag la upp bilden på twitter och under den skrev jag.

"I still love you, i miss you and i want you back..."

Jag kom på att jag inte berättat för Louis om Adam men bestämde mig för att göra det när han kom tillbaka. 

4 timmar senare kom Louis hem.

"Hi babe" sa jag.

"I'm not sleeping in this room with you!"

"What? Why?"

"You know why! I can't believe you! So this meant nothing to you?!"

"What do you mean?!"

"The picture Becca! You know what i mean!" Han var riktigt arg nu.

Jag fick inte fram några ord, det var inte såhär jag ville att det skulle bli. Jag försökte förklara men jag fick verkligen inte fram några ord.

"I'm sleeping at Harrys! I can't stand you! And you know what? It's over between us, go to your other boy"

Han gick ut ur hotellrummet och slängde igen dörren.

Jag visste inte vad jag skulle göra, jag var helt chockad.

Jag ringde Louis men han svarade aldrig. Jag ringde säkert 100 gånger. Jag testade att ringa Harry en gång istället.

"What do you want Becca? He said all, he don't want to talk to you anymore"

"Let me explain to him!"

"There's nothing to explain?! You made it clear that you like someone else!"

"But, please listen to me!"

"No, Becca... i don't see why i should"

"Okey then... i, i'm going back to sweden"

"That's the best thing you've said today!"

Jag la på och tårarna började rinna, vad hade precis hänt? Han lät mig inte ens förklara... Jag hade ju inte gjort något fel...?

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Lite drama :)

xx Hannah 

Louis väckte mig.

"We're at the airport honey" sa han och pussade mig på pannan.

"I'm coming" sa jag och reste mig upp. 

Jag rättade till min tröja lite och satte på mig ett par solglasögon. Lika bra att ha dom på sig ifall att jag har påsar under ögonen...

När vi kom ut så stod det en massa folk på flygplatsen och väntade på oss, eller kunde jag säga "oss"? Det var väl mer One Direction dom väntade på.

Det var några få livvakter som stod och försökte trycka undan endel fans som hade struntat helt och hållet i avspärrningarna. Men dem flesta höll sig till avspärrningarna och vi hade lätt för oss att ta oss frammåt.

Killarna ställde upp på några foton och autografer medans jag mest gick bredvid Paul, jag var inte direkt van vid den här situationen.

Ingen hade egentligen hört mig sjunga med One Direction, alla hade tyckt det var bättre ifall första gången de hörde mig tillsammans med One Direction var när vi stod på scen, så så blev det!

När killarna hade skrivit lite autografer så gick vi mot rätt gate och kom snabbt på flygplanet.

Jag var fortfarande trött så jag sov genom hela flygresan.

När vi var framme så var jag pigg igen och det var tur det eftersom vi skulle på en intervju.

Vi åkte direkt till intervjun, som låg ungefär 10 minuters bilresa bort.

Vi satte oss på 6 stolar och intervjuen var igång.

"Hello my name is Elisabeth" sa hon.

"Hello, i'm Harry, i'm Niall, i'm Louis, i'm Becca, i'm Liam and i'm Zayn!"

"So, you're having a concert in two days, but how did it came up that Becca is going to tour with you?"

"Well, we saw some videos at her computer singing, and she was amazing so we wanted her to sing with us" svarade Harry.

"And what do you think of singing on a tour with One Direction?"

"I think it's going to be great, but i'm not sure of what the fans will say. At first i didn't want to because i thought i would tear them apart but then they convinced me" sa jag och log mot henne.  

"Yeah, she didn't believe us when we told her that she sang amazing, so we filmed her while singing and put it on twitter and then everyone wrote that she's an amazing singer and then she believed us!" sa Louis stolt.

"Haha, yeah something like that" sa jag.

"So, we've understand that you two are a couple so... how did you meet?"

"Well, i moved her from sweden and ..."

"She was our new neighbor!" avbröt Niall. 

Vi satt sedan och pratade lite om turnén och om killarna var singlar osv. 

"We haven't accually heard you six sing together so we wonder if you could sing a littlebit together now?"

"Sorry, you'll have to wait for Saturday" sa Louis och vi fick ett besviket ansiktsuttryck som svar.

"Well, that's all thanks for the interview!"

"Thanks for having us!"

"Bye!"

Vi gick ut tillbaka mot bilen och åkte till hotellet.

"I can't believe we're in spain!" sa jag och kollade på resten som inte verkade tycka det var något annorlunda alls.

Louis och jag gick och höll varandras händer hela vägen. Jag log åt tanken. 

"We're just going to our hotelroom, see you down the pool later?" sa Louis och killarna nickade.

Jag tog fram nyckeln till hotellrummet och vi gick in. Hotellrummet var underbart. 

"Oh, god Louis... Have you seen this room?!" sa jag ungefär varje gång jag såg ett nytt rum, eller någon sak.

Jag gick ut mot balkongen där han stod.

"It's beautiful here..."

"Not as beautiful as you" 

Jag tittade upp och mötte hans blick. Gosh vad vacker han var. Jag kunde inte fatta att han var min.

Jag lutade mig fram mot honom och gav honom en kyss. 

"Let's go down to the others" sa han och tog tag i min hand.

"Yeah, i'll just have to change to bikini"

"I'll wait for you"

När jag kom ut så stod Louis och väntade på mig och jag hade satt på mig min bikini och dragit över en kort klänning och ett par ceasarsandaler. 

"Hot as allways" sa Louis och la sin arm runtom mig.

Jag log och kollade ner i marken.

Vi började gå mot poolen och jag drog av mig min klänning och skorna och la dem på en solstol som tillhörde hotellet. Louis lyfte upp mig och började springa mot poolen.

"Louis!" 

Mer hann jag inte säga innan vi båda var under vattenytan.

I poolen så var resten av killarna och skrattade. Jag skvätte vatten på Louis och nu var ett vattenkrig igång. Louis lyfte upp mig på sina axlar och där satt jag, överlycklig. 

"Let's eat something!" hörde jag Niall ropa. Jag höll med honom och alla började gå mot sina hotellrum för att byta om.

Jag satte på mig ett par ljusa jeansshorts med ett svart linne till och till det satte jag på mig mina solglasögon. 

"Are you ready?"

"Yes, are you?" 

Han svarade genom att ta sin hand i min och leda mig mot dörren.

Nere i lobbyn mötte vi resten och vi gick mot centrum. 

Vi hittade en restaurang med uteservering som såg trevlig ut.

"Excuse me but aren't you One Direction?" kom en tjej fram och frågade.

"Yes we are" sa Harry glatt.

"Can i have a photo with you?" 

"Ofcourse"

Jag reste mig upp som en reflex för att ta kortet.

"No, can't you be in the photo too?"

"Ehm... sure i can" svarade jag och kollade mot Louis. Han hade ett jättestort leende på läpparna.

Hennes vän tog kort på oss medan hon satte sig i Liams knä under fotot. 

"Thank you and good luck on your tour!" sa hon och gick iväg.

"See, they like you!" sa Niall och petade mig i midjan, resultatet blev att jag sparkade benet som en reflex och sparkade till bordet så att ett glas flög ner på golvet och gick sönder. 

Efter det så började alla först stirra på varandra och brast sedan ut i skratt.

När det gått ett tag så gick vi ut och började gå tillbaka mot hotellet. 

Jag och Louis gick direkt upp mot hotellrummet och resten gick ner mot ett spelrum de tydligen hade hittat innan.

Jag tog av mig skorna och började gå längre in i rummet. 

"Where do you think you're going?" sa Louis mot mig.

Han lyfte upp mig mot och gick mot sängen.

"What are you doing, handome?"

"Your mine now..." sa han och blinkade mot mig.

Han la mig ner på sängen och la sig bredvid mig. Vi låg och myste och började sedan att kyssas.

Kyssarna blev genast intensiva och Louis hamnade plötsligt ovanför mig.

Han drog av sig tröjan och tillslut låg vi i sängen med bara underkläder på oss.

Och... ja, vad mer behöver jag säga?  Ja, det hände saker den natten. 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

så jäkla lycklig! 

xx Hannah

3 månader senare

Beccas perspektiv

Nu var dagen här... Jag skulle ut på turne tillsammans med One Direction. 

Fansen hade fått reda på det för en månad sen och dem flesta var positiva. Jag skulle ju inte vara med i alla låtar så killarna fick ju självklart sjunga som vanligt också. 

Jag hade övat med dem väldigt länge nu och jag hoppas verkligen att det kommer att gå bra.

Men jag kunde inte låta bli att vara nervös.

Jag saknade Svea... Vi hade inte setts sen hon var här i 3 veckor. Hon och Harry hade kommit varandra riktigt nära.

"Becca? You coming?" hörde jag Niall ropa.

"Ehm... yes" sa jag lite nervöst.

Jag gick mot turnébussen och därinne satt killarna hur lugna ut som helst. Jag kan ju säga att jag inte var lugn...

"How do you feel? Your first concert in two days!" sa Harry och la en arm runtom mig.

"I don't think i can handle this..." 

"Ofcourse you can!" sa alla killarna och tittade oroligt på mig.

"No, i've never been this nervouse before!"

"It's gonna be okey! When you're on the stage it's gonna feel like you're on the top of the world!"

"Promise?"

"Promise" sa Louis och kramade om mig.

Jag gick längre in i bussen och satte mig på en av sängarna inne i bussen.

Jag loggade in på twitter, jag hade fått riktigt många följare och tweets.

Jag öppnade en tweet från Svea.

"I miss you! I know you're nervouse but it's going to be allright! Can't wait til' you're in Sweden! Tell the boys i said hi, love you xx Svea"

Jag ringde upp henne.

"Hej superstaaaaar" sa Svea och jag kunde inte låta bli att le.

"Hallå snygging!, vad gör du?"

"Ingenting, men hur känns det?"

"Riktigt nervöst, jag vet inte om jag klarar av att stå på scen, tänk hur fansen kommer att reagera? och det känns som att jag splittrar själva One Direction"

"Du behöver inte vara nervös, dem flesta ser fram emot det! Eller iallafall vad jag har sett på twitter och fanpages och killarna själva har ju sagt att du inte kommer att splittra dom!"

"Jo... jag vet men det känns liksom så"

"Jag fattar, men oroa dig inte! Go with the flow handsome!"

"Haha tack Svea, men see yaa!"

Vi la på och det kändes faktiskt lite bättre.

Jag ringde också mina föräldrar, jag har gjort det varje dag ända sen jag flyttade till London. 

Jag gick sedan ut till killarna som satt och kollade på tv.

"Becca! You need to practise to write your autograph!" det var Zayn som sa det.

"Haha, why?"

"Because you're gonna be famous, daaaaah" sa Niall och jag började skratta.

"Me? Famous? Haha, your funnier than i thought Niall!"

Nu kollade alla killarna seriöst på mig.

"You know, you're gonna be famous?, that you'll have to write some autographs?"

"Naah, they'll only want yours" sa jag och log mot dem.

"Not really... haha but show us your autograph!"

"Ehm... i don't have any"

"Try!" 

"Okey..."

Jag satte mig ner och började skriva mitt namn. Det såg ut som en femåring som hade kladdat lite. 

"Ehm... sorry babe but i don't think that is going to work" sa Louis och gav mig en puss på pannan"

"Yeah... that doesn't look pretty" sa jag.

"Paul, we need heeeeeelp" skrek nu Louis över hela bussen. 

Paul hade suttit lite längre fram tillsammans med han som körde bussen. Han kom nu hit.

"What is it?"

"What does this look like?" frågade han Paul.

"Ehm... nothing?" 

"It's Beccas autograph!" 

"You need to practise"

"That's what i said" sa Zayn stolt.

"Try to do like this" sa Paul och började skriva lite på samma papper.

Jag försökte göra lika dant...

"Well, try to do it many times and after a while it will be awesome!" sa Liam.

Jag gjorde som dom sa och efter ett tag så såg det faktiskt rätt så proffsigt ut. Jag blev riktigt stolt faktiskt, haha.

Klockan hade blivit runt 7 på kvällen och konstigt nog var jag trött. Jag gick och la mig i en av sängarna och efter ett tag kom Louis också in och la sig bredvid mig.

"Hello pretty girl" sa han och log mot mig.

"Hello handsome"

Han låg och pillade i mitt hår.

"So, we'll be at the airport in like an hour? and then we're going to spain?"

"Yep" 

"And how long should we be there?"

"1 week" sa han.

"And we'll have our own hotelroom"

Jag log mot honom och kysste honom. Lika underbart som alltid.

Visst, den här bussen var riktigt hemtrevlig men kanske lite trång att bo i, i 7 månader tillsammans med 5 killar. Så självklart skulle vi bo på hotell. 

Jag och Louis låg nu i skedposition och jag försökte verkligen att inte somna för att jag visste att vi snart skulle stanna vid flygplatsen men mina ögonlock blev tyngre och tyngre och tillslut somnade jag.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Så, spolade fram lite i tiden eftersom det hade ju inte varit så kul och läsa något där det inte händer någonting på 3 månader :).

xx Hannah

När vi kollat klart på filmen så satt vi bara och pratade. Eller ja, alla satt och pratade förutom Harry & Svea som hade somnat för länge sen. Vi bestämde oss för att väcka dom. 

Liam & Zayn gick ut till köket och fyllde en hink med vatten, vi hällde såklart det över dom och vi började skratta.

"Come on guys! that wasn't funny!" sa Harry.

"Yes it was!" sa jag.

"Okey, then i'll guess this is funny too" sa Harry och gick fram mot mig och kramade om mig.

"Harry! you're cold!!"

"I know"

Nu var det Harrys tur att skratta.

Vi bestämde oss för att gå och lägga oss. Jag och Svea gick upp mot killarnas gästrum, där jag hade sovit innan.

"Hey! Where do you think you're going?!" ropade Louis mot mig.

Han sprang fram till mig och lyfte upp mig och började gå mot hans sovrum.

"You're sleeping next to me!"

"Do i have a choice?" frågade jag och blinkade mot honom.

"No, you don't"  sa han och log.

Jag log tillbaka mot honom.

Han släppte mig när vi kommit fram till hans säng och han drog av sig sin tröja. Jag kunde inte sluta stirra på hans mage.

"Seeing something you like?"

"Haha, shut up" sa jag och slog till han lätt på armen. 

"Ehm... Can i borrow one of your t-shirts?" frågade jag.

"Ofcourse, take this" sa han och slängde en av hans t-shirts på mig.

Jag satte på mig den och drog av mig mina byxor. Jag såg i ögonvrån hur Louis tittade på mig. 

Hans tröja gick lite nedanför rumpan på mig ungefär, den luktade precis som Louis.

Jag gick sedan och la mig i sängen och Louis la sin arm runtom mig.

"Night sweetie"

"Night" sa jag och log. Det fanns inget bättre än att somna i Louis famn. 

Louis perspektiv

Nu låg jag i sängen med världens underbaraste tjej i min famn. Becca var så vacker och underbar på alla sätt. 

Jag hörde hur hennes andetag blev tyngre och tyngre och jag antog att hon hade somnat. 

Jag tog fram min mobil som låg på ett nattduksbord och klickade på twitter ikonen.

"I couldn't be happier xx" skrev jag och la mig sedan till rätta med armen runtom Becca igen.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

har inte haft tid till novellen idag... men här är en del! :)

xx Hannah

xx Hannah